Syftet med undersökningen är att kartlägga samförståndet mellan lärare och elever, vad gäller det praktiska arbetet i den naturvetenskapliga undervisningen. Vi har med hjälp av enkäter till lärare och elever genomfört en kvantitativ undersökning. Resultatet av denna visar att det i samtliga klasser i liten utsträckning diskuteras varför man genomför en praktisk uppgift. Detta till trots att tre av fyra lärare hävdar att Praktiskt arbete är viktigt för elevernas lärande, vilket även eleverna tycker. Vidare visar resultatet att det ofta förekommer en genomgång före det praktiska arbetet, s.k.

Detta är en studie jag genomfört i uppdrag för Kommunförbundet Norrbotten med syfte att beskriva elevhälsans arbete med nyanlända flyktingbarn i förhållande till den nya skollagen gällande elevhälsa, i tre kommuner i Norrbotten. För att nå syftet med uppsatsen har följande frågeställning besvarats:- Upplever praktiskt verksamma inom elevhälsan att deras arbete med nyanlända flyktingbarn lever upp till den nya skollagen gällande elevhälsa? Varför/varför inte?- Hur upplever praktiskt verksamma inom elevhälsan att deras arbete med nyanlända flyktingbarn i dagsläget fungerar?- Vilka resurser (ekonomi, personalbemanning, kompetens, vidareutbildning) har man att tillgå, upplever praktiskt verksamma dem som tillräckliga?Jag har använt mig av en kvalitativ metod och genomfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som i parktiken arbetar inom elevhälsan, i kommunerna Luleå, Boden och Kalix. Resultatet har kopplats mot dels den nya skollagen gällande elevhälsa för eventuella bristande överenstämmelser samt mot teorier för implementering, för att förklara varför den nya skollagen inte realiserats inom verksamhetens arbete med nyanlända flyktingbarn.Enligt min studie bör flertalet faktorer förbättras för att verksamheten ska kunna leva upp till den nya lagen. En kombination av flertalet åtgärder bör vidtas, däribland mer utbildning för praktiskt verksamma, en ökad möjlighet till att kunna driva fler förebyggande insatser, ett förbättrat samarbetet på framförallt kommunal- och länsnivå, ett upprättande av nationella direktiv för ett mer systematiskt arbete i hela landet samt utökad tid i arbetet för en mer likvärdig elevhälsa för samtliga nyanlända flyktingbarn..

En informationsfilm om IVbf och ett skriftligt arbete om IV och om hur man kan gå tillväga för att göra en informationsfilm.

Vi har studerat praktiskt värdegrundsarbete och för att understryka vardagsnivån har vi använt ordet ?snällhet?. Vi har gett ordet en innebörd som hjälpte oss i våra undersökningar. Vårt syfte är att undersöka hur personalen på fritidshem hanterar situationer som involverar ?snällhet? och dess relation till värdegrunden.

Detta arbete undersöker hur företagare praktiskt kan optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier. Marknadsföring i sociala medier är något som många företagsledare prioriterar eftersom det främjar en tvåvägskommunikation som i sin tur kan leda till att man når ut till fler kunder och ge lyckade vinsteffekter.Arbetet behandlar utvalda best-practices för att hitta de rekommendationer som kan ses som bäst lämpade för att praktiskt optimera ett företags webbsida och profilsidor i sociala medier. För att precisera rekommendationerna granskade arbetet vilka som tillämpas i verkligheten samt vilket behov och vilken kunskap mindre verksamheter har av sociala medier. Detta undersöktes genom att analysera fem företags aktivitet på Internet samt genomföra en enkätundersökning riktad till småföretagare. Resultatet omfattar en sammanställning över adekvata rekommendationer till mindre företag som praktiskt vill optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier..

Studiens syfte i korthet har varit att ta reda på hur slöjdlärare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemärkelse än själva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlärare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdämnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rådande samhällssynen på kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrån mitt eget perspektiv och även de intervjuade slöjdlärarnas. Resultatet som framkommit pekar på att slöjdämnets egentliga nytta är större än själva hantverkskunnandet, men svår att definiera, och att ämnets långsiktiga syfte behöver tydliggöras.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i Praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

I detta arbete har jag undersökt vikten av intuitivt hantverksarbete och vidare hur det kan ta sig uttryck i en industriell process. Är resultatet alltid förutbestämt och oföränderligt i en industriell produktion, eller kan jag föra in risk som en faktor för att skapa unika objekt?.

Syftet med studien var att studera skillnader mellan enhetschefers och övrig personals upplevelse av sin nuvarande arbetsmiljö inom äldrevården. Totalt 692 personer ingick i undersökningen. Upplevelsen mättes i 10 dimensioner och inom varje dimension räknades t-test. Det fanns signifikanta skillnader i dimensionerna Stimulans, Tankearbete, och Praktiskt arbete (p=0,000). Tankearbete och Stimulans värderades högre av enhetschefer i motsats till övrig personal vilken värderade Praktiskt arbete högre.Behovet av vårdpersonal inom äldreomsorgen ökar, dels på grund av befolkningens ökande livslängd och dels på grund av att yngre personer inte är intresserade av att stanna inom äldrevården.

Examensarbetet som beskrivs i denna rapport handlar om byte av styrsystem i en CNC-svarv på företaget Precisionsdetaljer Mekatronik i Linköping. Ett Fanuc 5 styrsystem har ersatts av ett modernare Fanuc 21i-styrsystem. Rapporten beskriver det nya styrsystemet och redovisar hur arbetet med att praktiskt byta system har gått till. Arbetet indelades i tre delar, informationssökning, Praktiskt arbete och dokumentation. Informationssökningen behövdes både för hopkoppling av de olika delarna och för parameter- och ladderprogrammering.

Experimentets art och roll i naturvetenskaplig undervisning är ett fundamentalt och omfattande ämne. I föreliggande litteraturstudie görs ett försök att sätta in frågan i ett historiskt, pedagogiskt och vetenskapligt sammanhang. Innan experimentets roll diskuteras, ställs dock frågan vad naturvetenskap är, varför och hur det skall undervisas, och vad som kännetecknar Praktiskt arbete och experimentell verksamhet i skolan. Med denna bakgrund refereras några forskares och lärares erfarenheter och åsikter. Det visar sig, föga överraskande, att formerna för och avsikterna med experiment i undervisningen är skiftande.

Kompetensutveckling är en verksamhet som får allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete är att utvärdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvärderas är ett eftersatt område såväl teoretiskt som praktiskt och forskning om ämnet är nästintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete är så svårgenomträngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att använda som hjälpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvärdera kompetensutveckling..

Syftet med vår studie är att försöka synliggöra och jämföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras inställning till matematik utifrån förskolans styrdokument, då förskolan i dagarna står inför en reviderad läroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkätundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för några semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollärare och barnskötare med olika lång tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att läroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning påverkar pedagogers syn på matematikens betydelse i förskolan. Anmärkningsvärt var att det var de pedagoger med längst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll läroplanens betydelse. Vår tolkning av det resultatet är att flera år av Praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förståelse av vad målen innebär praktiskt..

Jobbcoaching är ett yrke som ska ge service åt långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa som försöker att komma ut på arbetsmarknaden igen. Enligt vår uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlängda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lärande då kandidaten får ta del av denna tjänst. Dock innebär denna tjänst att kandidaten själv ska lära sig att ta egna beslut, våga ta nya vägar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien är att få en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lärande och hur dessa två lärande förhåller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frågor: Ingår emotionellt- och praktiskt lärande i coachingprocessen, i så fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det är genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher på arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Praktiskt estetiska ämnena anses som viktiga för lärandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svårt för teoretiskt lärande eller är i behov av särskilt stöd. Att lära ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska ämnen, som textilslöjd och hemkunskap, där eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och åstadkomma konkreta resultat. Syftet med denna uppsats är att belysa hur några lärare och elever upplever läromiljön, lärande och de praktiskt estetiska ämnenas betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen belyser också hur eleverna själva upplever sitt lärande i dessa ämnen. Studien är en kvalitativ fallstudie och ansatsen är explorativ. De ämnen som ingår i studien är textilslöjd, trä - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet består av tre intervjuer med elever på grundskolans högstadium vilka har långvarigt behov av särskilt stöd, fem intervjuer med lärare samt fem observationer i praktiskt estetiska ämnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallärare. Resultaten redovisas utifrån de centrala begreppen, läromiljö, lärande och praktiskt estetiska ämnen, som belyses med hjälp av underteman.